Anteckningar från Sverigemötet #2

Seminarum 3 – lokalt företagsklimat med Hanif Bali, Pehr Granfalk och Li Jansson

Seminariet handlade om hur kommuner kan arbeta med att stärka det lokala företagsklimat för att på så sätt få en mer attraktiv och dynamisk arbetsmarknad.

Pehr Granfalk, kommunstyrelsens ordförande i Solna, pratade om hur man i Solna vände en nedåtgående trend med färre nya företagsetableringar, färre arbetstillfällen och en tilltagande arbetslöshet främst bland invandrare till att nu ha Sveriges lägsta arbetslöshet bland invandrare, unga och en arbetsmarknad som växer för varje år som går. Solna är dessutom den kommun efter Stockholm stad som har flest huvudkontor i Sverige.

Pehr tog främst upp dessa åtgärder som anledning till denna utveckling

    

                  

a.     Kommunen måste ha en aktiv dialog med företagen för få veta vad företagen har för planer för att på så sätt kunna underlätta vid eventuella planläggningar av kommunal mark

b.     Det är också viktigt att veta hur företagen ser på deras situation rent arbetsmarknadsmässigt. Om en viss kompetens saknas så kan kommunens arbetsmarknadsenhet arbeta med att försöka hitta lämpliga kandidater som kan arbeta inom det området. Helst då personer som är arbetslösa och hjälpa dem få rätt kompetens.

c.     Det handlar också om att visa att kommunen är intresserad av hur det går för företagen. Det är inte en fråga om att favorisera vissa företag eller sektorer, det handlar helt enkelt om att vara nyfiken och vara på alerten inför nya utmaningar. Det handlar också om att visa främst nystartade företag att politiken finns där och vill kunna se till så att kommunen går bra.

d.     En effektiv handläggning av ärenden som rör företagens verksamhet, om det så gäller bygglov eller andra tillstånd som kommunen utfärdar. Företagen måste kunna lita på att kommunen levererar besked inom rimlig tid. Kommuner där ärenden dras i långbänk är också kommuner där näringslivsutvecklingen går nedåt.

e.     Ett riktat arbetsmarknadskontor i kommunal regi för att enklare kunna hitta rätt arbetskraft till företagen har i Solnas fall även fungerat väldigt bra. De personer som idag går på försörjningsstöd i kommunen slussas vidare dit istället för till en socialnämnd då fokus är arbete, inte bidrag.

Li Jansson, ekonom hos Svenskt Näringsliv med ansvar för lokalt företagsklimat, pratade om dessa 9 punkter;

               

              Synliggör företagandet och de företagsamma i kommunen

a.     Anordna galor, ge ut priser, anordna tävlingar, ha månadens företagare etc etc. Skapa goda förebilder och våga visa upp dom.

 Ge elever kunskap om och kontakt med näringslivet

a.     Ett mer aktivt arbete när det gäller att erbjuda attraktiva och givande PRAO-platser är ett framgångsrikt sätt för att visa vad olika sektorer och företag har att erbjuda. Men det handlar också om att låta näringslivet bli en naturlig del av skolans värld och inte bara något exotiskt som händer 1 gång per termin, utan något som är en naturlig del av skolans verksamhet.

 Levande näringslivspolicy framtagen i samarbete med företagen

a.     En policy som bara ligger och dammar på en hylla gör inte världen bättre, utan en policy som är framarbetad tillsammans med näringslivet blir en betydligt mer effektiv apparat som går att använda på så många sätt. Det handlar också om att en sådan policy, dess innehåll, ska genomsyra alla ansvariga tjänstemän på kommunen som har kontakt med näringslivet. Det får inte bara vara på chefsnivå utan det ska vara överallt i hela organisationen. Målet ska vara kommunicerat och det ska inte finnas något tvivel om vad målet är för kommunens arbete.

 Förenkla den kommunala ärendehanteringen

a.     Många kommuner fastnar i det byråkratiska träsket och skapar vattentäta skott mellan olika förvaltningar och enheter. Det ska finnas en enkel väg in för företagare som vill etablera sig i din kommun. Vad som sen händer internt i kommunen ska inte företagaren behöva blanda sig i utan hen ska bara få ett besked om hur ärendet gått.

Bygg upp det lokala näringslivet genom att bli beställare och inte producent

a.     Mycket av den kommunala verksamheten skulle kunna utföras av en entreprenör. Allt från städning, matlagning och IT-support skulle kunna utföras av lokala företagare istället för att kommunen sköter en verksamhet som de i vissa fall inte är byggda för att utföra själva. På så sätt kan kommunen göra så att det lokala näringslivet växer och blir starkare plus att kommunen kan spara pengar genom att företagen kan bedriva samma verksamhet fast effektivare och med högre kvalitet.

 Inför valfrihetssystem

a.     Att införa lagen om valfrihet kan i de flesta fall innebära ett ökat företagande inom främst kvinnodominerande yrken vilket gör att det lokala näringslivet blir mer mångfaciterat och mer jämställt.

Utveckla upphandlingsprocessen tillsammans med näringslivet

a.     Kommunens upphandlingsprocess kan alltid bli bättre och kopplat till ett tajtare samarbete mellan kommun och näringsliv kan ge en mer dynamisk och effektiv upphandlingsprocess som ger fler möjligheter till det lokala näringslivet när det gäller att kunna få ta del av de offentliga upphandlingarna som kommunen genomför.

Utbilda kommunens tjänstemän, på alla nivåer, om företagens betydelse i kommunen

a.     En vision om en kommun där näringslivet får kommunen att utvecklas och växa och där arbetsmarknaden ger utrymme för fler måste vara väl kommunicerad till alla tjänstemän som har med näringslivsfrågor att göra. Det ska inte finnas en tvekan om varför kommunen jobbar som den gör och vilken betydelse näringslivet har.

Träffa företagen kontinuerligt

a.     Det absolut viktigaste är att kommunen har en aktiv dialog med företagen. Att anordna informella träffar som t.ex. frukostmöten, temakvällar och liknande skapar en bättre atmosfär och ger dessutom företagarna en chans att prata med politiker och tjänstemän på ett enklare sätt. (Se punkten om detta hur Solna jobbar)