Vårt Sverige - där alla behövs

Foto: Henrik Yngvesson

Statsminister Fredrik Reinfeldt har inledningstalat på arbetsstämman om tre pusselbitar som bygger Det Goda Samhället: Ordning och reda i ekonomin, Arbetslinjen och Skolan.

”Vi sätter människorna i centrum. Vi döper inte reformer efter oss själva, eftersom vårt projekt inte är reformerna utan människorna”, sa Fredrik Reinfeldt.

Han gjorde en historisk resa genom Sverige, där Det Goda Samhället började ta form efter freden med Norge 1814. Freden var en förutsättning för att samhället skulle utvecklas. Det gamla Stormakts-Sverige var inget bra samhälle att leva i för de flesta.  

Han tog oss vidare genom att berätta om starka och fria bönder och ett växande antal entreprenörer i 1800- och 1900-talets Sverige. Vi fick ett Sverige där det ökade välståndet kom fler till del och där ett jämlikhetssträvande genomsyrade samhället. Efter andra världskriget expanderade svensk industri med hjälp av arbetskraftsinvandring och ökad export.  

Senare, på 70-talet, kom jämställdhetskampen upp på agendan. Kvinnor skulle både kunna föda barn och göra karriär. Barnomsorgen och äldreomsorgen utvecklades.

Men där någonstans började det galna seklet i och med 68-rörelsen. Allt som hade byggts upp skulle rivas ner. Alla skatter skulle höjas, allt skulle förstatligas och alla företagare var skurkar. Sverige tappade i konkurrenskraft, vi tappade vår egen historia och inflationen steg i höjden. Det tog 25 år innan regeringen Bildt och kommande regeringar rättade till detta.
”Gör inga fler socialistiska experiment med det här landet, det är mitt budskap”, sa Fredrik Reinfeldt.

Moderaternas politik bygger på ordning och reda i ekonomin. Den som vill öka utgifterna måste också visa vilka utgifter man vill minska på. Idag är utgiftskvoten lika stor som 2006, men utifrån en mycket större BNP. Vi har bland annat sänkt utgifterna för statsskuldräntorna tack vare en minskad statsskuld som andel av BNP, och för människor i utanförskap, eftersom över 200 000 färre människor befinner sig i utanförskap idag.

Samtidigt har vi till exempel höjt forskningsanslagen och ligger nu i världstoppen utifrån anslagens andel av BNP. Infrastruktursatsningarna och välfärdssatsningarna är historiskt höga.

Moderaternas politik bygger också på Arbetslinjen. Arbete utvecklar människan, ger henne möjlighet att stå på egna ben och bidrar till sammanhållningen i samhället och samhällsekonomin. Våra politiska motståndare vill tvinga människor ut ur arbetskraften, gör det enklare för människor att leva på bidrag och ersättningar och mindre lönsamt att arbeta.

Tredje pusselbiten i vår politik är skolan. Vi står inför ett samhälle där varje livsfas för den enskilda människan blir längre. Forskare tror att hälften av alla barn som föds idag kommer att få uppleva sin hundraårsdag. Det ställer ökade krav på en skola där individen rustas för en framtid som kanske kommer att innebära ett antal karriärbyten och ett betydligt längre arbetsliv än idag. Vi tror på människors förmåga att växa och bejaka omställningar i livet – det är vårt kunskapsuppdrag.

 I vårt Sverige där alla behövs.